| Namn: | SolveiG |
|---|---|
| Anno: | 2003 |
| Syfte: | Skapa möjlighet att tillverka dubbelsidiga kretskort |
Traditionellt har maskinisteriet belyst sina kretskort med en OH-apparat som i allmänhet berövats sin fresnellins. På våren 2003 råkade det sig dock att alla TF:s OH:n var ur funktion och maskinisteriet hade en kretskortdesign som bara måste provas. Närmare bestämt var det första försöket på Marjatta-50vRX som var under arbete, och för detta ändamål skulle det varit fördelaktigt att kunna tillverka dubbelsidiga kretskort. Så föddes alltså ide'n om SolveiG.
Det första steget var att utforska hurudan ljuskälla som skulle användas. För att kretskortets framkallningsprocess ska framskrida krävs det en tillräcklig dos med UV-strålning. Vår första tanke var att använda s.k. fullspektrumlampor, men innan vi rusade iväg till butiken efter de relativt dyra tingesterna testades vanliga lågenergilampor, vilka visade lämpa sig utmärkt för ändamålet. De dyrare lamporna skulle säkert gett kortare belysningstid, men också med normala lampor fixar SolveiG ett kretskort på sju och en halv minut.
Så var det bara att sätta igång och bygga. En fotograflåda införskaffades förmånligt. Lampor och kablar grävdes fram ur koppins
skrymslen. Som underlag för kretskortet användes glaset från en avställd OH. Fästen för lamporna tillverkades
av en hårdskiva (själva skivan, ju!) som sågades i två delar och böjdes till en 90 graders vinkel. Efter att dessa delar pusslats
ihop var det dags för belysningspremiär.
Resultatet var "sådär" - lådan gick nog att använda, men belysningen var ojämn. Lamporna ändå ligger på
bara några centimeters avstånd från glasskivan med kretskortet på. Lådans insida kläddes med aluminiumfolie, vilket hjälpte något,
men vi var ändå inte helt nöjda. Wappen och sommarlov kom i det här skedet emot, och projektet låg i malpåse över sommaren.
Efter sommaren genomgick SolveiG några förändringar för att råda bot på den ojämna belysningen.OH-glaset ersattes med "mjölkglas"
som hade sitt ursprung i ett ritbord. Detta resultarade i aningen längre belysningstid, men belysningen blev betydligt jämnare
med hjälp av det dubbellamnierade glaset. En timer införskaffades också för att hjäpa tankspridda maskinister med kretskorttillverkning.
Timern var ursprungligen avsedd att tryckas i en stickkontakt, så viss modifiering utfördes innan den monterades. Knapparna och displayen
kapades bort från resten av resten av timern och fästes i en aluminiumskiva.
Så blev SolveiG då färdig en torsdagskväll i Oktober 2003. För att ännu förbättra användarvänligheten fästes handtag
i glasskivan som läggs ovanpå kretskortet vid framkallning av dubbelsidiga kretskort.
Ljusets spridning kunde ännu förbättras. Detta kunde t.ex ske med ett par passliga linser, om sådana påträffas.
Trots att högst standard lampor och 5mm tjocka glas använts lyser SoveiG ett kretskort på 7,5 minuter jämfört med en vanlig OH som tog ca 12 minuter tid på sig.
SolveiG [solvei:g'] uttalas i likhet med Borgen med skarpt 'g' (enligt Picard och grabbarna) ;)
Andreas Melin <amelin@tf.hut.fi>